Klagan nr 2
Återigen har ryggen börjat spöka, å inte lilla spökeriet. Antingen har det gått av ett revben av allt hostande eller så har nån kota fastnat snett igen. Tror väl på det sistnämnda mest, men jag skulle inte bli förvånad om det stack in ett litet revben i lungan...gör så fasligt ont att både andas och röra sig...för att inte tala om att lyfta Moa.
Var till en kvinna utanför BGM igår som skulle titta på ryggen i hopp om att få bli lite bättre iaf, men AJAJAJ, jag åkte istället därifrån med gråten i halsen och kunde knappt röra armen. Ingen uppmjukning alls, utan bara tryck och smäll och jättepang!
Gick och la mig när vi kom till mamma igen, men då kunde jag inte hålla tårana tillbaka...längesen jag grät så hysteriskt av smärta. Vet inte vilken gud jag retat för att ha en sån jäkla problemrygg.
I morse kunde jag åtminstone stå rakt och röra armen någorlunda så vi gick ut och drog pulka med en otroligt nöjd Moa i. Skönt med friskluft i dagsljus....det är man inte bortskämd med när man jobbar....men vi går ju mot bättre tider nu, så det blir fler stunder.
Efter att vi ätit lunch och lagt ut Moa i vagnen för att sova åkte jag o mamma till Burträsk för marknad, morfar var hemma som barnvakt.
Inhandlingen idag blev som alla andra marknadsbesök....började med sockar (vem gör inte det?) sen blev det såklart godisremmar i påsen och lite grejer till Moa som alltid är svårt att motstå när man är nånstans.
När vi kom hem igen vaknade Moa precis efter en välbehövlig sovning i snön. Satt oss genast vid matbordet och smaskade i oss den varmrökta laxen som vi handlat, mums mums !
Imorron ska jag ringa på nån ryggmottagning som kan ta emot mig snarast, men det måste bli på förmiddan eftersom jag ska försöka mig på att jobba i morgonkväll....kan inte vara hemma från jobbet mer...tror det börjar vara griniga chefer som inte tror att man har nå fel, trist.
skriven
Men gumman! Jag lider verkligen med dig. Tur att du har mamma och pappa och syster!!!